Tuff dag...

I förmiddags åkte vi till vår käre vän G:s begravning i Stenbrohults kyrka.

Oj Oj vad mycket folk det var i kyrka som ville ta farväl.

Det var en jätte fin men väldigt jobbig begravning.

När vi kom in i kyrkan möttes vi av två killar som satt längst fram och spelade gitarr och sjöng.

Var fantastiskt fint!

Prästen pratade så fina ord om vår kära vän.

G:s Bror och en arbetskamrat höll tal och det var så himla fint och starkt gjort av dom.

Jag hade aldrig klarat av att ställa mig där framme om någon av mina närmsta hade gått bort.

Mycket starkt jobbat!

Sist av allt fick vänner gå fram till kistan och ta ett sista farväl innan vi gick ut i kyrkan och familj och släkt fortsatte.

Många tårar har fällts för dig i dag kära vän och många tankar har gått till dina närmsta denna jobbiga dag.

För ca 5 år sedan var jag, sambon och mina systrar på en kompis begravning.

Vår vän M var med om en trafikolycka och dog väldigt ung.

Efter den begravningen hoppades jag att jag aldrig skulle behöva gå på en till begravning då en ung person man känner väl eller släkting har gått bort.

Det gick bara 5 år..

Det som jag tänker mest på är att när vår vän M gick bort höll G tal för honom på hans begravning då dom var nära vänner.

I det talet avslutade G med att vi ses i nangijala i körsbärsdalen min vän!

Jag hoppas innerligt att dom nu har träffat varandra i nangijala och har det bra tillsammans.

Jag hoppas nu för andra gången att detta var den sista gången som vi måste gå på någons begravning en gång till som gått bort så ung.